jobbat igår och idag.
Blir alltid lika förvånad när någon säger "hej rebecca" "tack rebecca" eller liknande. Huuuur i helvete kan dom mitt namn tänker jag då?..
först tänker jag i 1 minut om jag känner igen dom, senare kommer jag alltid på "just det, min namnbricka".
Sen blir man ju också rätt förvånad när en man i 30års åldern slår en med en ballong i huvet och sen går därifrån.

P.S älskar när jag kommer ut med 25 ballonger och det står tio barn runtomkring med största smilen jag nånsin sett.
Barn är så lättroade.